Det värsta beslutet man som djurägare måste ta, när man ska låta sin vän, familjemedlem och en del av sitt hjärta få somna in. Ett sånt beslut fick vi ta i veckam.
 
Jojo fick livmoderinflamation i vintras och vi valde då att medicinera henne. Hade det varit någon annan hund så hade vi ju självklart valt operation, men det blir lite svårare när det kommer till Jojo.
Jojo är en omplaceringshund som kom till oss för lite mer än ett år sedan. Hon var jätte rädd för nya människor och speciellt män. Det tog lite tid innan hon fick förtroende för mig och ännu längre tid innan hon kunde ens sitta ner bredvid Elias. Men med mycket jobb så fick hon enormt förtroende för oss båda och hon blev allt mer glad och öppen. Men hela tiden fanns det små tecken som visade att hon hade svårt att slappna av. Enda gångerna hon verkligen kunde slappna av var när hon antingen låg med oss i sängen eller satt i sin bur i bilen. Man kan ju funder på vad folk har gjort med henne för att hon blivit så rädd. Men det släppte mer och mer och nu de sista månaderna har hon varit en glad och sprallig hund, hon älskar att träna, springa och vi började smått att apportera nu i sommras. Hon älskade det. Men så hände det igen. I helgen var hon med som reservhund till Edda om nått skulle ha hänt eller inte fungerat. Natten mot söndagen vaknade vi i bussen där hundarna sov med oss. En lukt så söt och sur att man vet direkt vad det är. Livmoderinflamationen var tillbaka och vi fattade beslutet på söndags morgonen. Hon skulle få somna in. En operation skulle betyda att vi behövde lämna henne hos folk hon inte känner och litar på. Jätte stressigt för både henne och oss.
Måndag morgon ringde jag vår veterinär som stöttade mig till fullo med beslutet och vi fick en tid redan dagen efter. Så i tisdags fick jag ledigt och jag valde att ta varenda minut med Jojo. Vädret var perfekt så på förmiddagen åkte vi ut och tränade lite, bara hon och jag. Hon fick springa lös medans jag gjorde i ordning cykeln. När jag tog fram selen kom hon som en oljad blixt och hoppade i stort sett i selen själv. Ställde sig skällandes framför cykeln så att jag kunde spänna fast henne och sedan for vi. 300-400 meter var helt ren glädje, skall hela vägen och hon jobbade på  bra. Det blev en kort sträcka på ca 1.5 km innan vi var åter vid bilen. kopplade loss henne så hon fick bada lite innan vi gick en härlig skogspromenad med köttbulle sök.
 
Väl hos veterinären så satt jag med henne ända tills hennes starka hjärta slutat slå. Hon somnade in i min famn medans jag strök hennes huvud och kropp, pratade om alla tävlingarna och hur duktig hon var. Jojo var född till en draghund och fick somna in som en draghund. Älskade Jojo, ALLTID ÄLSKAD, ALDRIG GLÖMD
 
 
 

Det värsta beslutet man kan ta

Allmänt Kommentera
Det värsta beslutet man som djurägare måste ta, när man ska låta sin vän, familjemedlem och en del av sitt hjärta få somna in. Ett sånt beslut fick vi ta i veckam.
 
Jojo fick livmoderinflamation i vintras och vi valde då att medicinera henne. Hade det varit någon annan hund så hade vi ju självklart valt operation, men det blir lite svårare när det kommer till Jojo.
Jojo är en omplaceringshund som kom till oss för lite mer än ett år sedan. Hon var jätte rädd för nya människor och speciellt män. Det tog lite tid innan hon fick förtroende för mig och ännu längre tid innan hon kunde ens sitta ner bredvid Elias. Men med mycket jobb så fick hon enormt förtroende för oss båda och hon blev allt mer glad och öppen. Men hela tiden fanns det små tecken som visade att hon hade svårt att slappna av. Enda gångerna hon verkligen kunde slappna av var när hon antingen låg med oss i sängen eller satt i sin bur i bilen. Man kan ju funder på vad folk har gjort med henne för att hon blivit så rädd. Men det släppte mer och mer och nu de sista månaderna har hon varit en glad och sprallig hund, hon älskar att träna, springa och vi började smått att apportera nu i sommras. Hon älskade det. Men så hände det igen. I helgen var hon med som reservhund till Edda om nått skulle ha hänt eller inte fungerat. Natten mot söndagen vaknade vi i bussen där hundarna sov med oss. En lukt så söt och sur att man vet direkt vad det är. Livmoderinflamationen var tillbaka och vi fattade beslutet på söndags morgonen. Hon skulle få somna in. En operation skulle betyda att vi behövde lämna henne hos folk hon inte känner och litar på. Jätte stressigt för både henne och oss.
Måndag morgon ringde jag vår veterinär som stöttade mig till fullo med beslutet och vi fick en tid redan dagen efter. Så i tisdags fick jag ledigt och jag valde att ta varenda minut med Jojo. Vädret var perfekt så på förmiddagen åkte vi ut och tränade lite, bara hon och jag. Hon fick springa lös medans jag gjorde i ordning cykeln. När jag tog fram selen kom hon som en oljad blixt och hoppade i stort sett i selen själv. Ställde sig skällandes framför cykeln så att jag kunde spänna fast henne och sedan for vi. 300-400 meter var helt ren glädje, skall hela vägen och hon jobbade på  bra. Det blev en kort sträcka på ca 1.5 km innan vi var åter vid bilen. kopplade loss henne så hon fick bada lite innan vi gick en härlig skogspromenad med köttbulle sök.
 
Väl hos veterinären så satt jag med henne ända tills hennes starka hjärta slutat slå. Hon somnade in i min famn medans jag strök hennes huvud och kropp, pratade om alla tävlingarna och hur duktig hon var. Jojo var född till en draghund och fick somna in som en draghund. Älskade Jojo, ALLTID ÄLSKAD, ALDRIG GLÖMD
 
 
 
Nu har jag hunnit pustat ut och landat efter en oförglömlig helg och start på veckan. Tävlingen i helgen gick jätte bra och jag är stolt ägare till Edda, mycket stolt över henne.
 
Solvallastafetten dag 1
Vi registrerade oss och valde att gå runt travbanan. Jo jag valde att gå runt, även att banan är rund. Men då Edda aldrig gått på så breda spår så var jag rädd att hon skulle börja sicksacka. Inte nog med det så var det ju bara staket på utsidan, insidan sitter det bara plaststolpar med jämna mellanrum. Gräsplätten på mitten var också fylld av div djur. Allt från hästar, kor, får, grisar till Kattutställning mm. Så Team Vetzoo tog det säkra före det osäkra och vandrade runt. Ja just det, Team Vetzoo bestod av Felicia Persson med Jenka och Johan Olsson med Himla, samt jag och Edda. Då det är en stafett så är man tre personer i ett lag, där en startar ut med löpning,växlar över till en med kickbike som i sin tur växlar över till en med cykel.
Jag var inte lika nervös som jag brukar och Edda var som vanigt taggad till tänderna. Bangenomgång och sedan var det dax. Johan med Himla gick ut först i löpningen och var riktigt snabba. Han gav oss ett försprång på 30-40 sekunder innan han växlade över till Felicia och Jenka. Ett av de andra lagen var riktigt snabba och lyckades plocka in försprånget och vid växlingen till mig och Edda låg vi jämsides. De fick lite strul i starten och vi fick en lucka på 30 meter som vi lyckades hålla. MEN när vi skulle passera växlings zoonen för vidare färd över mållinjen lite längre bort så fick vi ett totalstop. Ett ekipage som hade växlat över till sin sista sträcka sprang in framför oss och trasslade in sig i oss. Jag såg laget som legat i rygg och jaga passera. Flera sekunder gick innan vi kom lös och kunde avsluta över mållinjen, besvikna självklart. Men nöjd över Eddas fantastiska jobb. Jag trodde att vi i alla fall tagit 2:a platsen, men det visade sig att laget som jagat oss och som jag trodde vunnit också hade stannat i växlings zoonen. De trodde att den linjen var mållinjen och när de sedan såg att jag passerade målinjen så gjorde de samma sak. Så trots allt drama så vann vi ändå.
Kvällen spenderades i trevligt sällskap ute hos dommar Per och hans fru.
 
Dag 2
Ny dag och ny tävling. Några nya lag deltog och några kom inte men Team Vetzoo var detsamma. Light,Vodka och Hammers nya ägare deltogockså denna dag. Det var jätte roligt att träffa dem, Hammer och Vodka. Väldigt kärt återseende, blev som tårögd när de kände igen mig. Bangenomgång igen och vi var lika taggade. Rafflande start på Johan igen som drog ifrån täten. Han växlade över till Felicia som utökade försprånget. Jag och Edda gick åter igen ut på sista sträckan. Hon viste precis vad hon skulle göra och det var helt fantastiskt att se henne böja ner huvudet och öka mer och mer i varje steg.  I sista kurvan varvade vi dem so var ute med kickbike och jag viste inte om jag skulle styra ut Edda för att runda dom. Jag lät henne ta beslutet och manade bara på. Iskallt gick hon om på insidan utan att ens snegla på hundarna som hon passerade. Mållinjen kom och passerades, underbara hund. Team Vetzoo gjorde det igen, två tävlingar två vinster.
Tack till våra underbara lagkamrater, Johan och Himla samt Felicia och Jenka. Inte heller glömma Elias som följde med ner och var bästa handlern och inte sist Vetzoo som sponsrade.
 
En riktigt rolig tävling som vi kommer att återvända till och hoppas flera provar på. Tack alla
Team Vetzoo: Linda-Edda, Johan-Himla, Felicia-Jenka
Taggad Edda

Team Vetzoo Vinnare av Solvallastafetten

Allmänt Kommentera
Nu har jag hunnit pustat ut och landat efter en oförglömlig helg och start på veckan. Tävlingen i helgen gick jätte bra och jag är stolt ägare till Edda, mycket stolt över henne.
 
Solvallastafetten dag 1
Vi registrerade oss och valde att gå runt travbanan. Jo jag valde att gå runt, även att banan är rund. Men då Edda aldrig gått på så breda spår så var jag rädd att hon skulle börja sicksacka. Inte nog med det så var det ju bara staket på utsidan, insidan sitter det bara plaststolpar med jämna mellanrum. Gräsplätten på mitten var också fylld av div djur. Allt från hästar, kor, får, grisar till Kattutställning mm. Så Team Vetzoo tog det säkra före det osäkra och vandrade runt. Ja just det, Team Vetzoo bestod av Felicia Persson med Jenka och Johan Olsson med Himla, samt jag och Edda. Då det är en stafett så är man tre personer i ett lag, där en startar ut med löpning,växlar över till en med kickbike som i sin tur växlar över till en med cykel.
Jag var inte lika nervös som jag brukar och Edda var som vanigt taggad till tänderna. Bangenomgång och sedan var det dax. Johan med Himla gick ut först i löpningen och var riktigt snabba. Han gav oss ett försprång på 30-40 sekunder innan han växlade över till Felicia och Jenka. Ett av de andra lagen var riktigt snabba och lyckades plocka in försprånget och vid växlingen till mig och Edda låg vi jämsides. De fick lite strul i starten och vi fick en lucka på 30 meter som vi lyckades hålla. MEN när vi skulle passera växlings zoonen för vidare färd över mållinjen lite längre bort så fick vi ett totalstop. Ett ekipage som hade växlat över till sin sista sträcka sprang in framför oss och trasslade in sig i oss. Jag såg laget som legat i rygg och jaga passera. Flera sekunder gick innan vi kom lös och kunde avsluta över mållinjen, besvikna självklart. Men nöjd över Eddas fantastiska jobb. Jag trodde att vi i alla fall tagit 2:a platsen, men det visade sig att laget som jagat oss och som jag trodde vunnit också hade stannat i växlings zoonen. De trodde att den linjen var mållinjen och när de sedan såg att jag passerade målinjen så gjorde de samma sak. Så trots allt drama så vann vi ändå.
Kvällen spenderades i trevligt sällskap ute hos dommar Per och hans fru.
 
Dag 2
Ny dag och ny tävling. Några nya lag deltog och några kom inte men Team Vetzoo var detsamma. Light,Vodka och Hammers nya ägare deltogockså denna dag. Det var jätte roligt att träffa dem, Hammer och Vodka. Väldigt kärt återseende, blev som tårögd när de kände igen mig. Bangenomgång igen och vi var lika taggade. Rafflande start på Johan igen som drog ifrån täten. Han växlade över till Felicia som utökade försprånget. Jag och Edda gick åter igen ut på sista sträckan. Hon viste precis vad hon skulle göra och det var helt fantastiskt att se henne böja ner huvudet och öka mer och mer i varje steg.  I sista kurvan varvade vi dem so var ute med kickbike och jag viste inte om jag skulle styra ut Edda för att runda dom. Jag lät henne ta beslutet och manade bara på. Iskallt gick hon om på insidan utan att ens snegla på hundarna som hon passerade. Mållinjen kom och passerades, underbara hund. Team Vetzoo gjorde det igen, två tävlingar två vinster.
Tack till våra underbara lagkamrater, Johan och Himla samt Felicia och Jenka. Inte heller glömma Elias som följde med ner och var bästa handlern och inte sist Vetzoo som sponsrade.
 
En riktigt rolig tävling som vi kommer att återvända till och hoppas flera provar på. Tack alla
Team Vetzoo: Linda-Edda, Johan-Himla, Felicia-Jenka
Taggad Edda

Day trip to Stekenjokk

 

It have been a lot of work thous days or for the whole summer. But on Sunday we got a free day so we decided to hit the road and take a day trip around Stekenjokk. The day started with rain but it ended when we arrived at “Steken”. This aria is so beautiful that its hard to explain, you have to visit and see for yourself. I was up here in May for the first time, than we was driving sled, now it was not that much snow left, but still snow. The view was fantastic and I could have stay there for ever it felt like. Zero was also with us. We took a small hike up a bit to hit the snow and Zero was rolling around in the cold snow just as he reach it. He was happy. So yeah I share some photos for you to enjoy. 

 

 
 
 
 
 
 

 

 

 

 

Day trip to Stekenjokk

Allmänt Kommentera

Day trip to Stekenjokk

 

It have been a lot of work thous days or for the whole summer. But on Sunday we got a free day so we decided to hit the road and take a day trip around Stekenjokk. The day started with rain but it ended when we arrived at “Steken”. This aria is so beautiful that its hard to explain, you have to visit and see for yourself. I was up here in May for the first time, than we was driving sled, now it was not that much snow left, but still snow. The view was fantastic and I could have stay there for ever it felt like. Zero was also with us. We took a small hike up a bit to hit the snow and Zero was rolling around in the cold snow just as he reach it. He was happy. So yeah I share some photos for you to enjoy.