En dröm som är sann

Kommentera
Vinden tar upp i styrka, det knakar i knutarna på huset och fönstrerna låter som att de ska gå sönder vilken sekund som helst. Ut genom vardagsrumsfönstret lyser lampan upp hundgården som Albin och Vodka bor i. Albin har sedan länge krypt in och rullat ihop sig inne i kojan som är fylld med träull. Han gjorde ett bra pass idag vilket han så ofta gör. Han blir glad av att få beröm och göra mig glad. Vodka ligger ihop rullad i ena hörnet på hundgården där han har smält ner i en grop. Den är stoppad med träull, men han river upp den varje gång. Han vill ligga ute i det fria eller antingen på taket till hundkojan eller utanför ingången. Det är med ett leende som jag kan stå och titta på dom från fönstret i vardagsrummet. Från andra sidan av vardagsrummet kan jag byta fönster för att kolla ut över de andra två hundgårdarna som rymmer Mythra och Unna i den ena och Hammer och Light i den andra. Även här har Elias satt upp strålkastare för att underlätta det mesta. Även här kan jag finna mig själv att stå och beundra dessa djur som gör mig så glad. Det känns som att mer och mer börjar falla på plats. För några månader sedan var allt det här bara en dröm. Jag trodde aldrig att jag skulle lämna mitt fasta industri jobb som jag trivdes på, mitt egna lilla hus och mina underbara vänner. Men jag har vetat länge vad jag har längtat efter. Jag ville tillbaka till kylan, glesbygden och den vackra naturen. Visst det är fint i Jönköping också men det går inte alls att jämföra med fjällen här uppe. Luften känns renare, man känner sig mer avslappnad, trots att det hela tiden finns nått som måste göras. Än en gång finner jag mig ståendes och vakar över hundgårdarna från vardagsrummsfönstret. Hundarna har gått och lagt sig och strålkastarna kommer snart att släckas. Vinden har lagt sig lite och det droppar fortfarande från taket efter dagens plusgrader. Det är det ända ljudet man kan höra mellan vindbyarna som susar förbi, annars är det helt tyst. Ibland hör man hundarna yla på andra sidan byn, för att bara några minuter senare dra igång alla byns hundar. Det är nått rofyllt med det, i storstan skulle det bli kallabalik om någon hund ylade efter kl 22:00. Jag trivs här men kan ändå inte riktigt känna att det är på riktigt ännu. Det är en dröm, en dröm som är sann. Dagens träning blev två kortare rundor med två stycken 4-spann. Team ett som gick ut var Light, Mythra, Hammer och Unna. Tanken var att ta en kort runda. Men när vi kom till avstickaren till 10:an så kändes hundarna fortfarande så pigga, vi fortsatte. Lika så när vi passerade 12:an och 15 km rundan. Så vi tog 18 km rundan. Jag är jätte nöjd med Teamet, trots varmare väder och lite lätt tunga spår, men de var ändå pigga när vi kom tillbaka. Funderade på att ta ett varv till. Men det får vänta till i morgon. Team två som gick ut var resterande hundar som kunde träna. Edda, Vodka, Albin och Zero. Jojo går tyvärr på behandling och får vänta någon vecka till innan hon får sträcka ut. Denna runda blev snabb och kort. Endast 10 km. Dels för att både Edda och Zero gick med, men också för att det började blåsa upp rätt kraftigt. De sprang på bra och både Vodka och Albin njöt av att få gasa på lite. I morgon är tanken att köra ett större spann och få lite mera distans under tassarna.
Kategori: Allmänt